Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nästan 190 målningar. Under Hennes livstid var Hennes livsverk okänt för Hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Uppsatsen behandlar arketypanalys. Arketypanalysen är tillämpad på huvudperonen Freja och de i Hennes närhet för att se Hennes resa i individuationsprocessen. Genom karaktärerna runt omkring henne ser vi hur arketyperna tar form och hjälper Freja finna sig själv..

Uppsatsen behandlar arketypanalys. Arketypanalysen är tillämpad på huvudperonen Freja och de i Hennes närhet för att se Hennes resa i individuationsprocessen. Genom karaktärerna runt omkring henne ser vi hur arketyperna tar form och hjälper Freja finna sig själv..

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i familjen fanns det matematiker, Hennes vänner var matematiker och det är också troligt att Hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av Hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg.

Denna uppsats handlar om en kvinna och Hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur Hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena: organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centrala andraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att Hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med Hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och Hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/Hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/Hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och Hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/Hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/Hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur Hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för Hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av Hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan Hennes sexualitet och Hennes självmord är borta. Avsikten i Hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar Hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i Hennes förförståelse för ämnet och Hennes tidigare skolerfarenheter.